”Flykten från återvinningen” utspelar sig på en annan planet. Geppetto är inspärrad på ett högteknologiskt fängelse där han tvingas hantera farligt avfall för återvinning.
Smakprov ur science-fiction novellen:
Flykten från återvinningen
Geppetto tittar sig omkring på skrotupplaget och viker diskret ihop lappen. När han ser att mannen med gevärspipan i tornet blickar ut mot öknen pressar han kvickt ner en sedel i fångvaktarens skjortficka. I utbyte får han ett minneskort pressat i handflatan och ett mumlande ´lycka till´. Ingen tittar åt deras håll och deras vägar viker av från varandra lika snabbt som de möttes.
Geppetto skyndar mellan upplagets många vindlande skrothögar, tar fram handskarna och gör sig redo. Han sätter sig på huk och lyfter på den stora plåten. Ett försiktigt metallskrap hörs när en cybersyrsa med stora skrämda ögon tränger sig fram och kikar på honom bakom den slitna, gamla svävaren som kamouflerats genom att vara inlindad med trasiga elsladdar. Geppetto placerar fingret framför munnen och syrsan Benjamin nickar …
Smakprov ur fantasynovell:
Kraften
Med snabba steg närmar hon sig Järntorget och hoppas att det finns människor där. Det är ju ändå sommarnatt. När hon kommer runt hörnet ser hon till sin förvåning att torget är helt tomt. Huden går från silkeslen till knottrig.
Hon vet inte riktigt hur det brukar gå till, men hon undrar vad som är sant av allt hon har hört. Stiger kraften långsamt upp till ytan genom jordskorpan och visar sig innan det ohyggliga sker, eller kommer den plötsligt och drar ner henne i underjorden?
I ögonvrån ser hon bruna varelser med slingrande långa rötter till fingrar, tränga upp genom kullerstenarna – men sjunker tillbaka igen när hon vänder huvudet mot dem. Kraften måste vara nära nu när underjordens varelser syns på ytan …
”Gamla synder stiger upp till ytan” utspelar sig i ett litet samhälle intill en vacker sjö. Invånarna börjar plötsligt få klåda och konstiga utslag sprider sig på kroppen. Det som, till en början, tycks vara allergiska reaktioner visar sig vara något betydligt allvarligare och paniken breder ut sig
Smakprov ur skräcknovell:
Gamla synder stiger upp till ytan
Karl-Erik pressar ner knappen till diktafonen: 72 personer av byns 102 är drabbade inom loppet av knappt två veckor. Den första fasen är en intensiv klåda. Andra fasen består av röda nässelutslag som successivt spider sig över hela kroppen. Smittskyddsläkaren har sett en hög nivå av pollen och är övertygad om att det är allergiska reaktioner. Vi förbereder oss för allvarligare reaktioner med svullnad av läppar, tungan eller svårigheter med andningen. Nya provtagningar är på väg. Utbredningen av allergi är märklig och det är oklart om symptomen verkligen har dämpats med tabletterna. Kan de ha blivit resistenta mot allergimedicin? …
Smakprov ur skräcknovell:
Rödluvan och Vilhelm
Det var en gång en ödesdiger dag då fyra personer kom att korsa varandras vägar. Det var Tina med en bad hair day, grannen Vilhelm med onda avsikter, en alkoholiserad mormor och polismannen Peter med kladdiga fingrar. Endast en av dem blev kvar i livet. Men vi börjar från början av historien som utspelar sig i Sverige, närmare bestämt i småstaden Ängelholm, en majdag år 2017 …
Smakprov ur tragikomisk novell:
Skötsel av min herrgård
Min hjärna kan liknas vid en gammal herrgård. Mängder av knarrande gamla rum, några är tomma men de flesta är och har alltid varit fulla av aktivitet. Tidigare var unge Niklas Nedsläckare i tjänst på herrgården. Han var pigg, alert och likt en scout alltid redo för att vara mig till lags. Det var så skönt att ha Niklas i tjänst och jag inser nu att jag tog hans anställning för givet. Numera är Niklas Nedsläckare tyvärr ur tjänst. Hans vikarie heter Börje och är en senildement gammal gubbe med rullator …
”Under ytan” utspelar sig i en liten by där personer har försvunnit under mystiska omständigheter. En av männen i byn säger sig ha sett något och polis är inkopplade för att undersöka detta närmare. När de kommer till mannens stuga är även han försvunnen.
Smakprov ur Jessika Liljas novell:
Under ytan
Inger sitter på kanten av bryggan med en yngre version av sig själv intill. Maja har rosa armpuffar och en bikini som är dekorerad med den lilla sjöjunfrun.
”Mamma, tror du dom finns i sjön?” säger Maja avvaktande och tittar ner mot vattnet. En bubbla stiger upp till ytan och Maja kryper instinktivt ihop med knäna mot bröstkorgen. Med fötterna långt från ytan.
”Det är ingen fara”, säger Inger och stryker henne över ryggen. ”Sven-Erik har alltid varit lite konstig och slängt ur sig märkliga saker. Han vill säkert ha sjön för sig själv och nog glad att hösten har börjat för då slutar folk bada. Klart vi ska simma nu när solen skiner. Jag har badat och sprungit i skogen här under hela min uppväxt och det finns inget farligt här.”
Jessika Lilja 