Att skriva poesi är en sak – att redigera den är en helt annan. När jag skriver första utkastet fångar jag ofta en känsla, en idé eller en bild, men det är i redigeringen som dikterna verkligen blir bra. Det handlar om att finslipa ordval, rytm och struktur, att läsa högt för att höra flödet och det viktigaste av allt är att våga stryka det som inte tillför något.
Jag har använt mig av en redigeringsbok som heter ”Steg för steg till ett perfekt manus” och är skriven av Sissel Myrup. Jag kan verkligen rekommendera boken för att hjälpa till att se på ditt manus med andra ögon. Boken fungerar för att redigera dikter, noveller, romaner och filmmanus och hjälper mig att se över hur saker och ting gestaltas till hur jag kan stryka ord eller hela meningar för att ta bort övertydlighet.
Redigering är en process som är både utmanande eftersom det kräver ett viss kritisk blick på sin text men det är också oerhört givande när man ser att manuset blir bättre och bättre. Jag skickade i väg mitt poesimanus i slutet av januari till en poesimanustävling efter otaliga genomläsningar, omskrivningar och en hel del funderingar. Nu ser jag fram emot att se hur det går för mitt manus i tävlingen.
Oavsett om det gäller en tävling, en bokutgivning eller en egen samling, så vill jag verkligen slå ett slag för vikten av redigering. Det lyfter poesin till en ny nivå. Så till alla er som arbetar på ert poesimanus: se till att ge redigeringen tid, och våga släppa taget om det skrivna när det är dags att skicka in!
Jessika Lilja 